Klassförbundet för Nordisk Familjebåt
Header

Viktfrågan, del 2 – efter diskussion med SSF

november 27th, 2018 | Posted by Webmaster in Förbundet

Styrelsen har nu språkat med SSF och frågan om vägning, vikt och SRS-tal börjar klarna. Här kommer en sammanfattning av läget så här långt.

Klassförbundet bestämmer båtens vikt

Å ena sidan är det fritt upp till förbundet att säga vilken vikt som vi vill att entypsbåten NF skall ha och anpassa klassreglerna efter det.

I dagsläget står inget om vikt i klassreglerna utan denna fråga bestäms istället av skrivningar om flytmärken (avsnitt C.4.2).

Bild: Klassreglernas skrivning om ‘vikt’ idag

 

Analys

  • En nackdel med att skriva in en vikt istället för skrivning om flytmärken (man kan inte ha både vikt och flytmärken) är att den enskilde båtägaren då måste låta väga sin båt och ev justera med kompensationsvikter för att anses som klassbåt. Väldigt mycket mer komplicerat förfarande än idag där det endast behövs måttband för att rita in flytmärken.

Summa summarum verkar nackdelarna med att skriva in en vikt i klassreglerna vara stora och leda till komplikationer.

Justera flytmärkenas placering

En mer framkomlig, om än snäppet mer omständlig, väg att gå är att via seglarförbundet ta fram en ny, mer korrekt, placering av flytmärkena. Rent konkret kan flytmärkena i för och akter komma att placeras någon centimeter högre upp. Som tumregel motsvarar 1cm ca 100 kg.

Bild: flytmärkenas placering idag från mätdiagrammet

 

Seglarförbundet har matematiska formler för kalkyler och, goda nyheter, NF skrovform finns även som ORC -fil. Detta gör att framtagandet av nya mått för flytmärkena kan i stort sett låta sig göras via kalkyler. Via dessa kalkyler kan vi då “bakvägen”, få fram en ny vikt för NF.

Bonus – att det finns en ORC -fil över NF är goda nyheter då detta möjliggör att få fram VPP -siffror för NF.

Not: En ORC -fil är inte allmängods utan den ägs av någon, tex konstruktören i vårt fall kanske Elvströms dödsbo, och vi får ansöka om att låna eller hyra den för detta arbete.

Analys

  • En fördel med att angripa ‘problemet’ om vikt via en uppdatering av måtten för flytmärkena är att det är relativt enklare (än vikt jmf ovan) för den enskilde båtägaren. Bara att ta fram ett måttband.
  • En nackdel med skrivning om flytmärken är att den enskilda båtens exakta vikt förblir okänd (om man har en extra megastor värmare till exempel… :). Det kan såklart även fortsättningsvis locka till att genomföra en separat vägning i förhoppningen om att få ytterligare sänkt SRS-tal. Sannolikheten att en egen vägning verkligen leder till ytterligare sänkt SRS-tal i ett läge där flytmärkena har blivit injusterade av SSF och ORC skrovform kanske dock får anses som liten eller obefintlig.

Styrelsen lutar i dagsläget åt att ‘flytmärkesmetoden’ är den som är mest framkomlig.

Andra alternativ – sponsra enskilda SRS-brev

Andra vägar som dryftats är att låta klassbåten ha en vikt – egentligen vilken som helst – den är ju irrelevant vid entypssegling. Och att förbundet istället sponsrar de båtägare som kappseglar med att ta fram verifierad vikt genom vägning av sina båtar (helt eller delvis). Detta alternativ framstår dock som kanske mest oattraktivt av flera skäl.

Analys

  • Motivet som talar för denna lösning är att det kan motivera fler NF att börja kappsegla och kappsegla oftare.
  • Den främsta nackdelen är att det kan blir dyrt för förbundets medlemmar.
  • Ett annat argument mot denna lösning är att den går stick i stäv mot tanken om NF som entypsbåt iom att NF -båtarna då definitivt kommer få olika starttider.

Övrig information

Oavsett om man går via ‘viktvarianten’, ‘flytmärkesmetoden’ eller enskilda SRSv -brev kommer resultatet inte enbart vara positivt. Positivt alltså i bemärkelsen att det bara ger ett lägre SRS-tal. Om båten konstateras ligga djupare i vattnet (via antingen ‘viktvarianten’ eller ‘flytmärkesmetoden’ eller annan väg) får den då ett högre rätande moment och även längre vattenlinjelängd som påverkar SRS-talet i motsatt riktning mot ett högre SRS-tal. Därför är det svårt att idag sia om vilket tal vi landar på i slutändan.

Vatten med olika salthalt påverkar båtens vikt. Ju mer salt i vattnet ju mer väger båten. Båtar på västkusten ‘väger’ därför mer. Att ta hänsyn till i den fortsatta diskussionen.

Förslag

Styrelsen fortsätter kommunikation med SSF med fokus på ‘flytmärkesmetoden’. De tidsangivelser vi har fått indikerar att vi kan få mer klarhet under vinter/vår, kanske även med siffror att redovisa. Tidsangivelserna hänger mest ihop med deras egna mötesagenda. Ambitionen då är att ha ett mer konkret underlag framme i god tid före årsmötet.

 

Kommentera och diskutera gärna. Det är viktigt att frågan genomlyses och olika synsätt, åsikter och idéer ventileras.

Mvh, Styrelsen

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 You can leave a response, or trackback.

9 Responses

  • Roger says:

    Flytmärkesmetoden känns ju som en bra väg, men om tex vår båt då flyter för högt, måste man alltså tillföra vikt vid tex SRS segling oxå?

    • Björn erixson says:

      Om båten väger mer så får båten ett lägre SRS tal inte ett högre som skrivs enligt ovan. Ett exempel på det är kölbåten där alla övriga siffror utom vikten är lika Men SRS talet är lägre. Detta innebär att en lätt båt har högre SRS tal dvs ska gå fortare och en tyngre långsammare.

    • Johan says:

      Bara om du vill segla på Standard-SRS, har du mätbrev seglar du i samma konf som du hade vid inmätning och på den vikten.

  • Pingback: Höstmötet: diskussion om vikt | NFseglare

  • Calle says:

    Ett stort problem med att använda fasta flyt märken är att vattnet densitet är olika.
    1 liter färsk vatten väger 1,000 kg/liter medan 1 liter havsvatten väger 1,025 kg/liter
    Vattnet vi seglar vår båtar i kan väga allt mellan dessa vikter beroende på salthalten i vattnet, även temperaturen påverkar densiteten på vattnet.
    Om djupgåendet på en båt som seglas i sötvatten är sådan att flyt märkena tangerar vattenytan enligt klassreglen skulle samma båt om den kommer till västkusten inte klassa in utan man måste hänga på kompensatensvikter. Om vi utgår från att båten väger 3000 kg så måste man hänga på 75 kilo för att få samma djupgående i havsvatten jämfört med sötvatten.
    Enklare är att väga båten då vikten rimligtvis är den samma oavsett var man väger båten.
    Jag har vägt min och Nefi väger 3,0 ton, några andra båtar är ju också vägda och snitt vikten för NF pekar på 3,1 ton
    Då vikten på båten är en av parametrarna som påverkar SRS talet föreslår jag att Styrelse skall jobba för att justera upp vikten från 2,9 ton till 3,1 ton, eller vad man kan komma fram till att är en rimlig medelvikt för våra båtar. sen får det vara upp till var och en att anpassa vikten efter detta på precis samma sätt som om man har fasta flytmärken.

  • Calle says:

    Finns flera problem med att få fram en någorlunda exakt vikt med hjälp av flytmärkes metoden.
    Ett är att vattnets densitet varierar en hel del, färskvatten väger 1,0000 kg per liter medan havsvatten väger 1,0025 kg per liter, och där vi seglar med våra båtar varierar vattnets densitet där emellan.
    Om en båt som väger 3000 kg och i färskvatten flyter så att flytmärkena tangerar vattenytan enligt klassreglerna så skulle samma båt i havsvatten behöva lasta på 75 kg för att flytmärken skulle tangera vattenytan på samma sätt som i färskvattnet.

    SRS-systemet utgår bl.a från båtens vikt så även med flytmärkes metoden så måste en vikt för båten bestämmas och flytmärkena placeras utifrån den vikten. Flytmärket bör vara så utformat så att man på något sätt kan mäta båtens djupgående och utifrån båtens djupgående och vattnets densitet skall man kunna räkna ut vikten på båten.

    Enklare att väga båten, vikten påverkas ju inte av var någonstans man väger båten utan den är ju vad den är.
    Vi är ju några som vägt våra NF:ar, NEFi vägde 3,0 ton, och snittvikten pekar på ca. 3,1 ton.
    En bestämd vikt är enklare att förhålla sig till en ett bestämt djupgående.
    SRS systemet tar hänsyn till båtens vikt så är 2,9 ton för lågt så borde det höjas till ett mer representativ vikt.

    Jag föreslår därför att styrelsen skall jobba för att utvärdera vad som är en rimlig snitt vikt för en NF, vägd enligt SRS-reglerna och om den avviker från nuvarande 2,9 ton justera den.

    • Webmaster says:

      Så är det. Densitet är en faktor att ta med i sammanhanget. Bra input! Inget är avgjort, och olika plus/minus är viktigt att värdera mot varandra. /Styr

    • Erik P says:

      Hear Hear. Min röst lägger jag på vägning. Finns inget utrymme för tolkningar av ritningar eller att mäta in flytmärkena i “positiv anda”. Måttet från någonstans i aktern till där främre flytmärket skall sitta lämnar väl en del att önska vad gäller tydlighet. Och vart sitter egentligen den lilla knixen under relingslisten? Utesluter också andra faktorer som t ex densitet enligt inlägget ovan. Vägningen ger ju i och för sig inte heller exakt lika resultat för olika vägningsorter då gravitationen är olika beroende på breddgrad. Men det är nog försumbart i sammanhanget 🙂



Leave a Reply to Björn erixson Cancel reply

Or

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Connect with Facebook

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.